Hörru, Nikko..

Men j-klar vad tiden går fort nu!

Över en vecka sedan jag skrev något. Arbetsbördan har ökat en del och eftersom fritid står i omvänt proportionellt förhållande mot jobbet så blir det ju så!!

Och, Danne -jag är ledsen -fortfarande ingen kul fest att rapportera om! Lite ont om folk att gå ut och partta med. Till helgen kanske?! En får se!

Förra veckan var jag till Sapporo (där OS gick, det underbara året 1972) på den nordligaste ön, Hokkaido i två dagar. Vi hade ett kund-konvent där potentiella kunder fick ut och åka lite Scania. I Sapporo finns det björkar och stan påminnde lite om någon anonym småstad i USA.

I helgen rasade jag ur sängen rätt så tidigt, irrade genom tunnelbanenätet och gled ut ur Tokyo city med regionaltåg kring 8-snåret med kosan ställd mot Nikko!

Nikko är en gammal begravningsplats som ligger uppe i bergen ca 2 timmar från Tokyo. Nikko grundades för 1200 år sedan av buddistprästen Shodo Shonin (han, ja..!) och blev ett center för buddism och shintoism .

Hit tar man sig lättast med tåg (JR Tobo-Nikko line) eller bil.

Stämningen är rätt så fantastisk. Här finns framförallt ett stort tempel och två stora begravningsplatser. Omgivningarna är ganska branta och byggnaderna ligger inbäddade i den mycket högresta skogen. Här finns mossiga murar och lummiga grusgångar mixade med glänsande byggnader, grymma gudafigurer och hänförande monument.

Rinno-ji Templet med ett mycket färgglatt träd.

Uppgång till Taiyuin-byo Shrine. Mausoleum för Japans 3:dje Shogun, Tokugawa Iemitsu

Del av Lemitsus hak.

Nitenmon Gate..

..där står b.l.a. den här liraren! Ingen man vill möta en mörk kväll...

5-vånings pagod utanför Tosho-gu där Tokugawa Ieyasu ligger. Varje våning representerar ett av elementen jord-vatten-eld-vind och himlen!

Den vackra Shinkyo bridge. Det kostar att gå över.. tror det var 1000 Yen!

Och det var japaner t-mig-f-n överallt!! Japaner som tog kort, japaner som stod stilla eller bara tvärstannade, japaner som drev omkring i stim som det inte gick att passera, japaner i kavajer, japaner i trendiga funktionsplagg, japaner i stilettklackar..

Det är autumn-season uppe i bergen och hösten börjar färglägga alla träd. Det vill alla japaner (och jag med!!) se så -alla är här!

Nikko var mycket sevärt. Rekommenderas varmt!

I Tokyo har hösten inte kommit så långt -det är fortfarande mestadels grönt och kring 15-20 grader varmt.

I eftermiddag drog ett mindre åskväder in. "Optimist-javisst" (jag -då!) hoppade på cykeln i tron om att jag skulle hinna hem före regnet. Lyckades nästan -2 minuter före hotellet så vred någon på kranen och det gick liksom inte att se mer än någon meter framför sig! En kavaj är vattentät i ungefär 6 sekunder vid hällregn och en hastighet av 20 km/h.. nu vet ni det!

Imorrn ska jag ner till Osaka, igen.

Hoppas läget är bra med er alla! Vi hörs!

Kalk under naglarna och H&M har öppnat

Jomenvisst!

Igår hade jag premiär på en japansk inomhusklättervägg!

Stället heter "T-wall" och har faktiskt en hemsida: http://www.nona.dti.ne.jp/~t-wall/top/index.html ..på japanska! Om någon hittar en knapp där man kan välja annat språk så säg till! Jag hittade den inte!

Lite andra regler (än vad man är van från Sverige) gäller i Japan (iaf på "T-wall"):

1. Bara en person i taget får klättra/vägg! Detta medför att man i snitt har 15 japaner som stirrar en i nacken då man klättrar.. ..inget man bryr sig om efter ett tag men det kändes rätt så fånigt i början och vilket slöseri med utrymme!!

2. På de flesta leder är det bara handgreppen som är utmärkta och fotstegen fria! Man går nästan bort sig på alla möjligheter som dyker upp! Måste säga att det var rätt så svårt i alla fall!

3. Väggarna verkar bara uppdateras någon gång varje år (Max!).
Det gör att folk sitter och skriver ner egna leder och samlar i pärmar! Det gäller då att jämföra väggen med pärmarna och sedan komma ihåg vilka små färgglada pluttar man ska hålla i och stå på.. Bra att ha en klätterkompis! Hittade faktiskt en schysst snubbe att klättra med (Nobu) -den enda killen i gymet som kunde engelska!! Jag var för övrigt den enda utan sneda ögon på väggen..

4. De vältränade atleterna tar rökpauser! Med jämna mellanrum knallas det ut utanför porten och kedjeröks så det bolmar och ryker! Patrik Sjöberg skulle nog känna sig som hemma här..

5. Som överallt i Japan har man ett fasligt sjå med att välja rätt fotbeklädnad:
Från omklädningsrummet (en garderob på 2 kvm bakom ett skynke som man delade med 2-5 japaner..) tassade man barfota, gled i ett par lånetofflor, knallade nedför trapporna, tog av sig lånetofflorna, gick barfota på en mjuk matta förrän man till sist fick hoppa i klätterdojjorna! Gjorde naturligtvis fel från början då jag var på väg till omklädningsrummet i lånetofflorna! Nobu förklarade dock att även Japaner gör fel. Jag tror han bara försökte vara snäll!!

En passus, då jag ändå pratar om tofflor, är att de flesta toaletter har speciella toa-tofflor!
Det är sant! De står alltid parkerade just bakom dörren in till toaletten! Dessa tofflor (som säkert någon nödig slarver träffat av då han siktat lite fel..) använder man under sin vistelse på det heliga och ska absolut plocka av innan man går ut.
Har missat det där redan under ett resturang-besök och kom knallande tillbaka i tofflorna innan en rätt förfärad blick från en kypare gjorde mig påmind! Kanske hade han en djupare kännedom (och medverkan) i tofflornas mörka förflutna som motiverade hans blick.. ..vem vet?

Återkommer från klätterväggen (kanske med lite bilder).

Måste bara visa lite från dagens repa med Chevan (min cykel..).
Åkte in till Ginza (nu har jag köpt kompass -så jag navigerade i princip rätt direkt!!) som är en trendig del av Tokyo med exklusiva butiker som säljer alla möjliga fin-märken som jag inte förstår mig på, typ Guchi, Prada och allt det där.

Men det som väckte mest uppmärksamhet var detta:

Världens kö! Säkert 300 meter och en gatan var avstängd. Gissa vad som var på gång (rubriken avslöjar lite)..?

Jo! H&M har öppnat för dagen och folk slussas in via en mindre armada av vakter med skyltar!

Det här är samhället där inga fel tillåts och ordningen skall hållas till varje pris! H&M är jättepopulärt! Tydligen är Tokyo-borna väldigt öppna och nyfikna på det som är nytt! Eftersom det inte var så länge sedan H&M etablerade sig så är intresset stort!

Ginza är rätt fashinerande. Här finns alla möjligheter att shoppa. Det är inte så billigt men kvaliten är hög. Tex Bic Camera är en butik med 6 våningar fullproppade med elektronik! Här finns nästan allt. Mer än man visste att man behövde! Värt en resa för den som vill köpa prylar!

Byggnaderna är enorma och tapetserade med bildskärmar, skyltar som blinkar, lampor som blixtrar och en massa musik och japanskt tjatter överallt. Det är som att stå mitt i ett tv-spel!!

Man blir nästan immun mot alla människor! De bara finns överallt och man märker nästan inte av dem. Så här kan det tex se ut i en vägkorsning i Ginza en Söndag em..

Dags för länge sedan att knalla isäng! Vi hörs!

Kejsarens heliga grusgång

Jag har köpt en cykel!

Jag drog iväg sent på Söndagkväll till ett små-sjukt varuhus i Roppongi som heter Donkey Quote. Det är öppet 24 Hrs och du kan köpa allt från hårsnoddar och grönt te till Guchi-väskor och äkta Rolexklockor. Jag armbågade mig dit förbi alla afrikanska inkastare till porrklubbarna på vägen. Antagligen ser jag ut att passa deras primära kundurval perfekt (blond, dumsnäll europe -inget annat!! ;-) ) så de hänger på en i klasar som klistriga plåster!

Väl framme på lilla affärn hittade jag en fin (och framförallt billig!!) cykel av märket Chevrolet. Tyvärr hade den både dämpad gaffel och bakfjädring men något annat fanns inte. Jag och den trevlige expediten, som inte kunde ett ord engelska, skruvade med förenade krafter ihop cykeln och snart var jag frisläppt i den japanska trafiken med mitt nyinköpta fordon!

Skitstolt -som när man var 6 år! Bara stödhjulen och plysch sweat-shirten saknas.. Står framför Daimon templet i Shiba-parken. Ligger nära mig -med karta kanske 10 minuter, utan ca 2 timmar..

Att cykla i Tokyo känns hittils säkrare än att cykla i Stockholm (inget slår väl cykelstaden Ume')! Folk tar faktiskt hänsyn till en här. Det enda man får se upp för är väl, som alltid, taxichafissarna som mer eller mindre ser spärrlinjer, rödljus och små refuger som rekommendationer..

Men folk kör ju på fel sida här (alla borde ju göra som vi i västvärlden -1,3 miljarder kineser kan ha fel!!)! Bildj-vlarna dyker ju upp på fel sida! Hur många gånger har jag inte tittat åt vänster istället för höger när man ska korsa en gata??

Med cykel så får man ju helt enkelt bara anpassa sig eftersom man därmed framför ett fordon och ingår i trafiken. Korsningar är svårast. Var fasen ska man ta vägen?
Utvecklade därför en regel ganska snabbt för att kolla om jag verkligen valde rätt sida. Ställde mig frågan: "känns det bra?" Var svaret = "ja" så gällde det att byta sida snabbt som f-n eftersom jag då alltid cyklade på höger sida. Funkar skitbra!
Någon gång i framtiden, när jag vant mig med vänstertrafik, bör jag nog revidera min logik..

Med cykel får man uppleva lite mer under samma tid.
Under min cykeltur passerade jag Shibaparken (minst 2 gånger.. ).


The Great gate (Sanmon)

Andra sidan


En annan del av Köping.

Satte sedan kurs mot det kejserliga palatset (trodde jag). Cyklade på i säkert 1 timme innan det började stå väldigt mycket Yokohama på alla skyltar och väldigt lite Sakuradamon (som jag siktade på). Ibland är det faktiskt inte så bra att vara en tjurig norrlänning..! Så jag provade lite nya vägar. Lyckades alltid komma ikapp en tålmodig far med sin son som tydligen nyss plockat bort stödhjulen och var mycket svårpasserad.. Eftersom de (tydligen) cyklade rätt och rakt fram medans jag mer itererade fram min färd så fick jag passera dem ett antal gånger..

Väl framme vid palatset så missade jag en hel skog av förbudsskyltar (hade fullt jobb att undvika en arme av joggande japaner) och cyklade rakt ut på en enorm grusgång där man absolut bara får promenera!! En mycket upprörd och viftande vakt upplyste mig snabbt om mitt misstag!!

Parken är välskött och vacker


Nijubashi, var palatsets huvudingång

Kejsaren med familj bor faktsikt här men han har ungefär samma status som vår statschef, knugen.

Hemfärden förlöpte utan större dramatik. Insåg att dämparna fatiskt fungerade då jag flög över en mindre vägskada. Men annars hittade jag faktiskt rätt direkt! Men nog är det lite trist att göra rätt..

Avslutar med lite bilder från Odaiba, en konstgjord ö som ligger på andra sidan Rainbow bridge som går över Sumida river. Var där i helgen, kikade lite på Toyota museet och shoppade!

Aqua city -enormt stort och bara ett av ett flertal köpcentra/nöjesparker.. Byggnaden i bakgrunden är den kända Fuji TV building designad av arkitekten Kenzo Tange.

Frihetsgudinnan står även här fast i en liten version..

Det är faktiskt inomhus.. Shoppingcentret Venus fort.

Tokigt och trångt överallt! Japaner japaner..

Blir man inte nästan tårögd..?

Jepp! Snart dags att åka till Osaka igen! Om 5 timmar kommer Sawaki och hämtar mig i sin kolfibertrimmade Toyota! Kanske ska sova några timmar..

Vi hörs!

Ha det bäst!

Lördagsrapport

Jodå!
Nu har man varit här i en vecka och jag börjar känna mig en smula hemmastadd.

Det är inte helt svårt att trivas här.. Jobbet tar visserligen en ansenlig del av fritiden (!!) men Per med familj och sb ser till att jag trivs. De bjuder på middag och jag får hänga med Pers familj ut på shopping-räder!

Fick lov att köpa en del slipsar och lite andra "arbetskläder" förra helgen. Japanen i allmänhet och Tokyobon i synnerhet är skrämmande välklädd!! Det är lite av en kulturell sak och om man kommer lufsande i sin normala ingenjörs-utstyrsel (läs: slitna jeans och t-shirt med dieselfläckar) så betraktas det som respektlöst.

Kändes mycket obekvämt och onaturligt att knalla omkring med strypsnara och tvångströja i början på veckan men det börjar faktiskt kännas rätt så bra och helt normalt.. ..det kanske får bli en ny vana..!

Hade t.o.m. yuppie-pälsen påmonterad då vi besökte en verstad i Osaka i Fredags. Väl där svidade jag och Sawaki-san, som jag reste med, om till arbetskläder. Men vi skulle åka dit välklädda om kunden (till lastbilen vi skulle kika på) skulle vara på plats. Känns något ytligt för en svensk men kultur är kultur.

Osaka ligger förresten betydligt längre söderut och det var nog nära 35 grader varmt där. Ganska skönt att komma upp till den kyliga, klara luften, endast 20 grader varmt, i Tokyo...


Här är några bilder från omgivningarna kring lägenheten. Tog dem en morgon i veckan när jag väntade på Per och sb.


Här bor jag!

.

Utsikt från balkongen____Baksidan___________

Lobbyn___________________"Balkong-vy" by night

och så några..

Bonus-bilder:

Tokyo-bay by air_________Rainbow bridge (Går över Tokyo-bay, till Odaiba)

Några glimtar från garaget..

Rolls Royce Phantom_____ SLK 350___

"Dussin"-porsche (det är sant!)

Ha det gottast!

Efter ett tips av Frida (Tackar!!) så tog jag bort kravet att man måste ha ett Blogger-konto för att kunna kommentera. Nu är det fritt fram!

Nu ringer det till fika..

Så här har de första 2 arbetsdagarna förlöpt. Man skulle hittils förenklat kunna dela in en arbetsdag i ett antal faser:

1. Uppvaknings-fas (Post-ZZZ-phase)
Ungefär lika j-vligt som vanligt.. Trött är man även i Japan och nu ska man också lyckas binda ihop en slipsknut!
Men kaffet är från Starbucks (mitt första inköp!!) och youghurten är kanon. Skickar något morgonmail och sedan iväg.

Morgonvy

2. Transportfas (Pre-work-phase)
Chai (arbetskompis eller rättare sagt senior adviser) åker ofta taxi så jag och Per (arbetskompis eller rättare sagt marknadschef) åker med!
Tokyotrafiken är ganska livlig men alla följer reglerna. Gatorna slår knut på varandra så jag tappar orienteringen direkt. Vet fortfarande inte var jag jobbar..

3. Arbetsfas (Fakeing-work-phase)
Vi sitter ca 9 pers i rummet (varierar kraftigt under dagen) på Hinos försäljningskontor. Vi är 3 st svenskar och följdaktligen 6 japaner. Den japanske chefen sitter på japanskt maner vänd mot sina anställda! Då har han full kontroll och japanerna sitter och jobbar som små ljus.
Kontrasten till oss svenskar är (tack och lov) total!
Vi sitter längst bak i rummet (som de tuffa gjorde i skolbusen..) och till min glädje så härskar den råa men hjärtliga stilen som man känner igen så väl; vi pratar högt med varandra, svär, skämtar och bankar på bildskärmen om inte datorn uppför sig (och det är rätt ofta).

Japanerna förändras dock något då chefen lämnar rummet.. ..som i ett trollslag börjar de småprata och tom drista till att skämta med varandra på arbetstid!! Men när chefen återvänder blir det lugnt igen. Ögontjänare..? Det är den där ytan nu igen.

4. Signalfaserna (Pling-plong-Phase)
Vid vissa tidpunkter plingar en smågullig melodi igång i osynliga högtalare i kontoret. Det får alltid effekten att japanerna reser på sig och går iväg någonstans.
Förklaringen är att truddelutten markerar när det är dags för fika (kl 9 och 15), lunch (kl 12) och middag (kl 17). Känns lite kommunistiskt men smått naturligt då man betänker vilket kollektivt folk som har att göra med.. mycket att lära!

5. Hemgångsfas (Home-run-Phase)
Vi går visst alltid först hem.. Säger alltid ajö till japanerna. I princip går de ju inte hem före chefen går hem..
Hemfärd kan ske på många sätt. Idag blev det japanska tuben. Funkade som alltid skitbra! Spana in Tokyos tunnelbana på den här länken: http://www.tokyometro.jp/global/en/service/pdf/routemap_en.pdf
Tunnelbanan är oftast det snabbaste sättet att ta sig någonstans i den här stan och den är aldrig sen! Japanerna rör sig lugnt och disciplinerat som små robotar även i rusnignstid. Ingen panik, ingen jäkt, ingen som uttrycker några känslor! Känns lugnt och skönt men mycket underligt!

6. Kvällsfas (Life-begins-Phase)
Har inte hitta några riktiga rutiner än. Igår blev det en 4 timmars promenad i stan. Var inte tänkt att bli så lång men jag gick faktiskt lite vilse. Det är en Jävligt stor stad -särskilt om man går i en cirkel!! Men det är ju lugnt överallt (känner mig mer hotat bland björnar och skjutglada älgjägare i skogarna hemma!!) och det finns alltid minst en taxi som kan ta en hem om man ger upp!
Ikväll blev det 3 timmar i gymet och SPA:t (som ingår.. ..ska berätta mer om det sen!)

.. det är ett hårt liv men någon ska leva det..! ;-)


Kul att ni läser (Vilket ni antagligen gör om ni ser den här texten)! Ha det så gott så hörs vi av!
Simma lugnt!

På plats i Tokyo!

Det är Söndagkväll.
Nu regnar det en smula men idag har vädret visat sin bästa sida och bjudit på sol och kring 25 grader varmt.. Tufft liv!
Har blivit tvingad att köpa ett par nya Keen-sandaler då jag fyllt upp mitt bagage ( som tillsammans nådde modiga 56 kg..) med höst/vinterkläder, mätutrustning och kavajer.. vad i planeringen gick egentligen fel här.. måste ha missat något.. ;-)

Lägenheten är kanon. Häng med runt genom att titta på filmen.
I huset finns även ett SPA i bottenvåningen som man som lägenhetsgäst automatiskt blir medlem i -betyder full tillgång till bastu, bubbelpooler, simbassänger mm. Tyvärr måste man betala för massage och behandlingar -sniket..! ;-)

Att svenskar och japaner är olika har nog inte undgått någon.
Någon skillnad borde det vara då 128 miljoner japaner trängs på en yta som bara är 19% större än Sveriges och att det västerländska inflytandet är minimalt.
För japanen är ytan och de sociala procedurerna otroligt viktiga. Som svensk blir man närmast betraktad som en kantig barbar map sermoniella vanor.
Det första (mycket ytliga) intrycket av medeljapanen på gatan (i Tokyo) är att de är så otroligt välklädda. De är artiga, tar hand om en på ett sätt som en ter sig nästan omyndigförklarande för en svensk.. Följer en till tunnelbanan om man frågar efter vägen. Fixar och donar och gör saker åt en. Och alla dessa instruktioner..!
Mitt intryck av Tokyo är att stan är så OTROLIGT ren och allt är organiserat och ordnat på ett sätt som häpnar. 32 miljoner japaner i stor-Tokyo men allt bara fungerar. Tunnelbanan är aldrig sen och är den sen står en japan och bugar och ber om ursäkt (Tänk dig att någon från Connex skulle göra det..).

Imorgon är första dagen på jobbet. Får se hur min arbetsbelastning blir. Det här kanske blir mitt sista inlägg i bloggen!!! ;-)
Dags att stryka kavajen och räta ut slipsen för imorgon.
/Sayonara